Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

STORI BLONG FRAN PEJ | ?FROM WANEM YUMI NO MAS GIAMAN MO STIL?

?I Stret Yet Blong No Giaman Mo Stil?

?I Stret Yet Blong No Giaman Mo Stil?

Hitoshi i wok long wan ofis long Japan we ol man oli kam long hem blong faenem wok. Hitoshi i stap tokbaot mane blong bisnes ya wetem bos blong hem. Bos i talem se hem i mas giaman long ripot we hem i mekem. Hitoshi i talem se tingting blong hem i no save letem hem i giaman. From samting ya, bos i tok strong long hem mo i sakemaot hem long wok.

Hitoshi i lukaot wok blong plante manis, be i no save faenem. Long wan ples we hem i askem wok, hem i talem long man we i toktok long hem se hem i no save giaman mo stil. Man ya i talem se: “!Tingting blong yu i narakaen!” Ol famle mo fren blong Hitoshi, oli leftemap tingting blong hem blong i holemtaet gudfala fasin blong hem, be tingting blong hem i fasfas. Hem i talem se: “Mi gat tu tingting. Mi ting se maet i moa gud mi no bin talem se mi no save giaman mo stil.”

Stori ya i soemaot se plante man oli no moa ting se i rong blong giaman mo stil. Sam bisnes man oli ting se fasin ya i gud nomo. Wan woman long Saot Afrika i tokbaot ples we hem i wok long hem, i se: “Olgeta man oli stap giaman mo stil. Samtaem mi harem se i had blong mekem i stret.”

Giaman i wan fasin we i stap long evri ples tede. Sam yia i pas, Robert S. Feldman we i stadi long Yunivesiti blong Massachusetts Amherst, i talem se long wan storian blong 10 minit nomo, bambae man i giaman wan taem no maet plante taem. Mo 60 pesen blong ol man oli mekem olsem. Hem i sapraes tumas long samting ya, from we hem i no ting se ol man oli giaman plante olsem. I narakaen se ol man oli no laekem nating we narafala i giaman long olgeta, be bighaf blong olgeta oli ting se i oraet nomo blong giaman long narafala.

?From wanem plante man tede oli giaman mo stil? ?Giaman mo stil i mekem wanem long ol man? Samting we i moa impoten, hemia: ?Yumi mas mekem wanem blong stap longwe long ol fasin blong giaman mo stil?