Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

 SEBRÃ GOM-ZUG SÕSGÃ | BÕE LA BIIBLÃ YET SƖGAARÃ YŨUB WƐƐNGẼ?

Bõe la Biiblã yet sɩgaarã yũub wɛɛngẽ?

Bõe la Biiblã yet sɩgaarã yũub wɛɛngẽ?

A Naoko d sẽn gom a soab yell sõsg ning sẽn loogã pʋgẽ wã goma a sẽn maan to-to n bas sɩgaarã yelle, n yeel woto: “Yaa mam sẽn bãng Wẽnnaam la a raabã n kɩt tɩ m tõog n toeeme.” Yaa Biiblã la a zãms n bãng rẽ. Baa Biiblã sẽn pa gomd sɩgaar yellã, a tõe n sõng-d lame tɩ d bãng Wẽnnaam tagsg sẽn yaa a soab sɩgaarã yũub wɛɛngẽ. * Neb wʋsg sẽn bãng rẽ sõng-b lame tɩ b pa yũ sɩgaare, wall b bas sɩgaar yũubu. (2 Tɩmote 3:16, 17) D na n goma zu-loees a tã sɩgaarã yũub sẽn wat ne yelle, la d ges Biiblã sẽn yet bũmb ning zĩ-kãens wɛɛngẽ.

SƖGAAR YÕKDA NEDA

Sɩgaarã tara bũmb b sẽn boond tɩ nikotɩn. Yaa bõn-kãng n kɩt tɩ sɩgaar yõkd ned tao-tao wã. Sɩga-yũud sã n fõog sɩgaar fãa, tao-tao tɩ nikotɩnnã ta a kalkõtã. Ned sã n yũud pake a ye daar fãa, yaa na maan naoor kobs-yi la nikotɩnnã kẽed a kalkõtã. Dorg ka be tɩ ned yũud-a naoor kobs-yi daar-n-yɛng ye. Yaa nikotɩnnã sẽn kẽed kalkõtã naoor wʋsg woto wã n kɩt tɩ ned sã n sɩng sɩgaar yũub bɩ yaa toog t’a basã. Sɩgaarã sã n yõk neda, a soabã sã n wa pa paam n yũ, namsd-a-la wʋsgo.

“Yãmb yaa yãmb sẽn sakd a soabã yembse.”—Rom dãmba 6:16

Y sã n yaa sɩgaarã yamba, y tõe n saka Wẽnnaam ne y sũur fãa sɩda?

Biiblã wilga Wẽnnaam tagsg sẽn yaa a soab zĩ-kãng wɛɛngẽ, n sok woto: ‘Yãmb ka mi tɩ yãmb sã n dɩk y mens n kõ ned n na n sak-a wa yembse, yãmb yaa yãmb sẽn sakd a soabã yembs’ la? (Rom dãmba 6:16) Ned sã n tagsd sɩgaar yell wakat fãa, t’a sã n pa yũ bɩ pa sakdẽ, a yaa sɩgaarã yamba. La a Zeova * ratame tɩ d lak d mens ne bũmb ning fãa sẽn tõe n wa ne bãase, la sẽn tõe n dẽgem d sũurã, rat n yeel tɩ d tagsa wã. (2 Korẽnt dãmba 7:1) Rẽnd ned sã n bãng a Zeova n nand-a, a bãngdame t’a ratame t’a maan a sẽn tõe fãa n tũ-a, la tɩ yẽ sã n yaa sɩgaarã yamba, a pa na n tõog n maan dẽ ye. Sɩga-yũud sã n bãng rẽ, a na n maana a sẽn tõe fãa n bas sɩgaarã.

A Olaf sẽn be Alemayn wã sɩnga sɩgaarã yũub t’a tar yʋʋm 12. A yũu yʋʋm 16 n yaool n base. Sɩngrẽ wã, a ra tagsdame tɩ sɩgaarã yũub yaa reem. La yʋʋm a wãn poore, a mikame tɩ yõk-a lame t’a pa mi a sẽn maandg ye. A yeela woto: “Daar a ye, m da pa tar sɩgaar n na n yũ ye. Ra namsd-m-la wʋsgo, tɩ m wʋk sɩga-gɩrsã m sẽn da yũ n kellã, n zuk tabã n naag taaba, n pãrg zʋrnall n ning n põd n yũ. M sã n mi n tẽege, yãnd tar-m  lame.” La bõe n sõng-a t’a bas sɩgaarã? Ad a meng sẽn yeele: “Sẽn yɩɩd fãa, yaa m sẽn da rat n ta a Zeova yamã n sõng-ma.” A paasame tɩ yẽ tagsa a Zeova sẽn nong ãdem-biisã to-to wã zugu, n paas bõn-sõma nins a sẽn pʋlmã yelle, tɩ sõng-a t’a bas sɩgaarã zãng-zãnga.

SƖGAARÃ YŨUB WATA NE BÃASE

Sebr a yembr yeelame tɩ logtoɛɛmbã fãa sak n deegame tɩ ned sã n yũud sɩgaare, sãamda a yĩngã tõre, la tɩ sɩgaarã yũub wata ne bãase, la kʋʋd neb wʋsgo. Nebã fãa la bal miime tɩ sɩgaarã yũub tõe n waa ne kãnsɛɛre, sũur bãas la fulfuud bãase. Nasiõzĩni wã siglg ning sẽn get laafɩ wã yellã wilgame tɩ sɩgaarã yũub tõe n waa ne bã-longds me. Wala makre, kõs-kʋdgã.

“Nong Zu-soabã fo Wẽnnaam ne f sũur fãa, la ne f sɩɩg fãa, la ne f yam fãa.”—Matɩe 22:37

Y sã n maand bũmb sẽn wat ne bãase, y tõe n yeelame tɩ y nonga Wẽnnaam sẽn yaa vɩɩm kõtã sɩda?

Wẽnnaam a Zeova wilga Biiblã pʋgẽ t’a ratame tɩ d kogl d laafɩ wã, n da reem ne d vɩɩmã ye. A Biig a Zezi wilga rẽ vẽeneg n yeele: “Nong Zu-soabã fo Wẽnnaam ne f sũur fãa, la ne f sɩɩg fãa, la ne f yam fãa.” (Matɩe 22:37) Vẽenega, Wẽnnaam ratame tɩ d gũus n da wa maan bũmb sẽn tõe n wa ne bãas ye. D sã n bãng a Zeova la a raabã, d na n nong-a lame la d nand bũmb nins a sẽn maand tõnd yĩnga. Woto na n sõng-d lame tɩ d lak d mens ne bũmb nins fãa sẽn tõe n wa ne bãase.

A Zayavãnt sẽn yaa logtor n be Ẽnd yũu sɩgaar na maan yʋʋm 38. A yeelame: “M karma logtoɛɛmb sɛb n bãng zu-loees nins sɩgaarã yũub sẽn wat ne wã. M bãngame tɩ yaa wẽnga, n da sagend m bãad-dãmbã tɩ b bas sɩgaarã yũubu. La mam mengã maoa naoor a 5 bɩ a 6 n pa tõog ye.” Bõe n sõng-a t’a wa tõog n base? Ad a sẽn yeele: “Yaa Biiblã zãmsg n sõng maam. M sẽn da rat n ta a Zeova yamã kɩtame tɩ m bas sɩgaarã zãng-zãnga.”

SƖGA-YŨUD NAMSDA NEB A TAAB ME

Ned sã n be ne sɩga-yũud n vʋʋsd sɩgaarã bug-zõos la bug-zõos ning sɩga-yũudã sẽn lebgd n yiisdẽ wã, tõe n kõ-a-la kãnsɛɛr la bãas a taaba. Yʋʋmd fãa, neb tus kobs-yoob sẽn pa sɩga-yũudb la bã-kãens kʋʋda, tɩ wʋsgã yaa pagb la kamba. Nasiõzĩni wã siglg ning sẽn get  laafɩ wã yellã wilgame tɩ sɩgaarã bug-zõos sã n kẽ ned baa yaa bilfu, tõe n waa ne yelle.

“Nong f yak wa f menga.”—Matɩe 22:39

Y sã n yũud sɩgaar tɩ kẽed y zakã rãmb la neb a taaba, y tõe n yeelame tɩ y nong-b lame sɩda?

A Zezi yeelame tɩ tõog ning sẽn yaa kãseng n yɩɩd yaa nong Wẽnnaam, la tɩ yiib-n-soabã yaa: “Nong f yak wa f menga.” (Matɩe 22:39) Ka wã, f yakã yaa f zakã rãmba, f zo-rãmb la neb a taab f sẽn be ne. D sã n maand bũmb sẽn tõe n kõ d taabã bãase, d pa wilgd tɩ d nong-b lame ye. D sã n sɩd nong-ba, d na n tũu Biiblã sagl-kãngã: “Bɩ ned kam fãa ra bao a meng sõngr bal ye, la bɩ ned kam fãa bao a taab sõngr me.”—1 Korẽnt dãmba 10:24.

A Armen sẽn be Armeni wã yeelame: “Mam zakã rãmb ra yeta maam tɩ m bas sɩgaarã yũub tɩ bala, namsd-b lame. La m da pa rat n sak n deeg tɩ m sẽn yũud sɩgaarã tõe n nams-b lame ye.” A wilga bũmb ning sẽn kɩt t’a toeem yamã, n yeel woto: “Mam sẽn bãng Biiblã sẽn yetã, n paas m sẽn nong a Zeova wã sõnga maam tɩ m base. M bãngame tɩ sɩgaarã yũub pa namsd maam bal ye. Namsda neb nins mam sẽn be ne wã me.”

SƖGAARÃ YŨUB NA N SAA WAKAT FÃA YĨNGA

Biiblã zãmsg sõnga a Olaf ne a Zayavãnt la a Armen tɩ b bas sɩgaarã yũubu. Pa b sẽn da mi tɩ sɩgaarã yũub namsda bãmb la neb a taabã bal n kɩt tɩ b bas ye. Yaa b sẽn nong a Zeova la b rat n ta a yamã n sõng-ba. Yaa wa 1 Zã 5:3 sẽn yetã: “Wẽnnaam nonglem yaa tɩ tõnd sak bãmb tõogo. La bãmb tõog ka toog ye.” Yaa sɩd tɩ pa wakat fãa la Biiblã noy tũub yaa nana ye. La ned sã n nong Wẽnnaam ne a sũur fãa, a tõogã sakr pa na n yɩ toog ne-a ye.

Wẽnnaam a Zeova kɩtame t’a Kaset rãmbã moond dũniyã gill zugu, n wilgd nebã Biiblã sẽn yetã. Rẽ sõnga neb milyõ-rãmb tɩ b pa yũud sɩgaare, wall b bas sɩgaar yũubu. (1 Tɩmote 2:3, 4) Yaa sɩgaarã maandbã la a koaasdbã n yaa sabab tɩ neb milyõ-rãmb lebg sɩgaarã yembse. La ka la bilfu, a Zeova na n tũnuga ne a Rĩungã n kɩt tɩ sɩgaarã leebg sa. Rĩung kãng yaa goosneema sẽn be saasẽ, t’a Zezi Kirist yaa a Rĩma. A na n kɩtame tɩ sɩgaarã yũub sa wakat fãa yĩnga, la a sõng wẽn-sakdbã tɩ b lebg neb sẽn zems zãnga.—Ezai 33:24; Wilgri 19:11, 15.

Y sã n maood n dat n bas sɩgaarã bɩ y ra koms raood ye. Y sã n zãms Biiblã, y na n bãnga a Zeova tagsg sẽn yaa a soab sɩgaarã yũub wɛɛngẽ, la y maneg n nong-a. Rẽ na n sõng-y lame tɩ y tõog n bas sɩgaarã yũubu. Y sã n dat t’a Zeova Kaset soab wa sõng-y tɩ y bãng Biiblã noy la y sẽn tõe n tũ-b to-to, a na n sak n sõng-y-la ne yamleoogo. Y sã n kos a Zeova t’a sõng-y tɩ y bas sɩgaarã yũubu, y tõe n kɩsa sɩd t’a na n sõng-y lame.—Yɩɩl Sõamyã 121:1, 2.

^ sull 3 Sõs-kãngã pʋgẽ, b sã n gomd sɩgaar yelle, tab-rʋk me naagame. La sagls nins sẽn be a pʋgẽ wã yaa sẽn mogd-b tabã yĩng me.

^ sull 6 Biiblã wilgdame tɩ Wẽnnaam tara yʋʋre. A yʋʋrã la a Zeova.