Andra Moseboken 17:1–16
17 Hela Israels folk bröt upp från Sins vildmark+ och färdades i etapper enligt Jehovas befallning,+ och de slog läger i Rẹfidim.+ Men där fanns inget vatten att dricka.
2 Så folket började klaga på Mose+ och sa: ”Ge oss vatten!” Men Mose sa till dem: ”Varför klagar ni på mig? Varför sätter ni Jehova på prov?”+
3 Men folket ville ha vatten, för de var mycket törstiga. De klagade på Mose+ och sa: ”Varför förde du oss ut ur Egypten? Tänker du låta oss och våra barn och vår boskap törsta ihjäl?”
4 Till slut ropade Mose till Jehova: ”Vad ska jag göra med det här folket? Snart stenar de mig!”
5 Då sa Jehova till Mose: ”Ta med dig staven som du använde när du slog på Nilen,+ och välj ut några av de äldste i Israel, och ni ska gå i väg framför folket.
6 Jag ska stå framför dig där på klippan vid Horeb. Du ska slå på klippan, och det ska komma vatten ur den så att folket kan dricka.”+ Och Mose gjorde precis så inför de äldste i Israel.
7 Så han gav platsen namnet Massah*+ och Merịba,*+ därför att israeliterna hade klagat på honom och därför att de hade satt Jehova på prov+ och sagt: ”Är Jehova mitt ibland oss eller inte?”
8 Efter detta kom amalekiterna+ och anföll israeliterna i Rẹfidim.+
9 Då sa Mose till Josua:+ ”Välj ut några män och dra ut i strid mot amalekiterna. I morgon ska jag ställa mig på toppen av kullen med den sanne Gudens stav i handen.”
10 Josua gjorde precis som Mose hade sagt+ och drog ut i strid mot amalekiterna. Och Mose, Aron och Hur+ gick upp på toppen av kullen.
11 Så länge Mose höll upp händerna hade israeliterna övertaget, men så fort hans händer sjönk fick amalekiterna övertaget.
12 När Moses armar* blev tunga tog Aron och Hur en sten och lät honom sätta sig på den. Sedan ställde de sig på var sin sida om honom och stödde hans armar så att han kunde hålla händerna uppe ända tills solen gick ner.
13 Och Josua besegrade amalekiternas armé.+
14 Jehova sa till Mose: ”Skriv ner detta i boken så att det aldrig glöms bort,* och läs upp det för Josua: ’Jag ska fullständigt utplåna amalekiterna från jordens yta,* och minnet av dem ska försvinna.’”+
15 Och Mose byggde ett altare och gav det namnet Jehova-Nissị*
16 och sa: ”Eftersom amalekiterna har räckt ut sin hand mot Jahs tron,+ ska Jehova föra krig mot dem i generation efter generation.”+
Fotnoter
^ Betyder ”gräl”, ”klagan”.
^ Betyder ”prov”, ”prövning”.
^ Ordagrant ”händer”.
^ Eller ”som en påminnelse”.
^ Ordagrant ”från under himlen”.
^ Nissi betyder ”signalstång”.