Femte Moseboken 21:1–23
21 Om man hittar någon som dödats ute på ett fält i det land som Jehova, er Gud, ger er som egendom och man inte vet vem som slog ihjäl honom,
2 ska de äldste och domarna+ gå ut och mäta avståndet från den döda kroppen till städerna runt omkring.
3 De äldste i den stad som ligger närmast kroppen ska sedan välja ut en kviga som aldrig har använts i arbete och som aldrig har gått under ok.
4 Och de äldste i staden ska föra ner kvigan till en dal där det rinner vatten och där ingen odlar eller sår. Där ska de bryta nacken av kvigan.+
5 Och de levitiska prästerna ska träda fram, för det är dem som Jehova, er Gud, har utvalt för att de ska utföra tjänst för honom+ och välsigna i Jehovas namn.+ De ska berätta hur alla tvister som gäller våldshandlingar ska lösas.+
6 Sedan ska alla de äldste i staden som ligger närmast den döda kroppen tvätta sina händer+ över kvigan som de bröt nacken av i dalen
7 och försäkra: ’Våra händer har inte utgjutit detta blod, och våra ögon har inte sett det utgjutas.
8 Jehova, låt inte ditt folk Israel, som du har friköpt,+ hållas ansvariga för detta, och låt inte skulden för oskyldigt blod vila på ditt folk Israel.’+ Då kommer de inte att hållas ansvariga för blodskulden.
9 Om ni på det här sättet gör det som är rätt i Jehovas ögon avlägsnas skulden för oskyldigt blod från er mitt.
10 Om du drar ut i strid mot dina fiender och Jehova, din Gud, besegrar dem åt dig och du tar fångar+
11 och du bland fångarna ser en vacker kvinna som du dras till och vill ha som hustru,
12 ska du föra in henne i ditt hus. Hon ska raka huvudet, klippa naglarna
13 och göra sig av med kläderna hon hade på sig när hon blev tillfångatagen, och hon ska bo i ditt hus. Hon ska gråta över sin far och sin mor en hel månad.+ Sedan får du ligga med henne, och ni ska bli man och hustru.
14 Men om du inte tycker om henne ska du låta henne gå+ vart hon själv vill. Du får däremot inte sälja henne eller behandla henne hårt, eftersom du har förödmjukat henne.
15 Om en man har två hustrur och han älskar den ena mer än den andra* och båda har fött söner åt honom men den förstfödde är son till den kvinna som är mindre älskad,+
16 får han inte, den dag han fördelar arvet, favorisera sonen till den kvinna han älskar mer på bekostnad av sonen till den han älskar mindre, han som är förstfödd.
17 Han måste erkänna den förstfödde, sonen till den han älskar mindre, och ge honom dubbel del av allt han har. Han är den förstfödde,* och förstfödslorätten tillhör honom.+
18 Om en man har en son som är omedgörlig och upprorisk och som inte lyder sin far och sin mor+ och de har försökt tillrättavisa honom men han vägrar lyssna,+
19 ska föräldrarna föra ut honom till de äldste i stadsporten,
20 och de ska säga till de äldste i staden: ’Vår son är omedgörlig och upprorisk, och han vägrar lyssna på oss. Han är en frossare+ och dricker för mycket.’+
21 Då ska alla män i staden stena honom till döds. Så ska ni avlägsna det som är ont ur er mitt, och hela Israel ska höra talas om det och känna fruktan.+
22 Om någon begår en synd som är belagd med dödsstraff och han avrättas+ och hängs upp på en påle,+
23 får hans döda kropp inte hänga kvar på pålen över natten.+ Ni måste se till att kroppen begravs samma dag, för den som har blivit upphängd är förbannad av Gud,+ och ni ska inte orena det land som Jehova, er Gud, ger er som egendom.*+
Fotnoter
^ Ordagrant ”två hustrur, en älskad och en hatad”.
^ Eller ”hans mandoms första frukt”.
^ Ordagrant ”arvedel”.