Är jorden i fara?

DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN har beskrivits som det största hotet mot mänskligheten. Det som oroar forskare, sägs det i tidskriften Science, ”är tanken på att vi kan ha startat en rad långsamma men oåterkalleliga förändringar”. Men kritiker ifrågasätter detta. Många håller visserligen med om att jorden blir varmare men är inte övertygade om vad orsakerna är eller vad konsekvenserna blir. Mänsklig påverkan kan vara en faktor, säger de, men det behöver inte vara den främsta orsaken. Varför finns det så olika uppfattningar?

De fysikaliska processerna som ligger till grund för det globala klimatsystemet är komplicerade, och vi har inte fullständig kunskap om dem. Och olika intressegrupper tolkar gärna vetenskapliga data på sitt eget sätt, till exempel de data som används för att visa varför temperaturerna stiger.

Är det sant att temperaturerna stiger?

Enligt en färsk rapport från FN:s klimatpanel, IPCC, är det ”otvetydigt”, ett faktum, att en global uppvärmning har skett och ”mycket sannolikt” att den till stor del är orsakad av människan. Vissa som inte håller med om den slutsatsen, särskilt när det gäller mänsklig påverkan, medger att det är möjligt att städerna håller på att bli varmare därför att de växer i storlek. Dessutom absorberar metall och betong solvärmen snabbt och svalnar långsamt på kvällen. Kritikerna framhåller därför att mätningar som görs i städerna inte återspeglar verkligheten i mindre tättbebyggda områden och kan förvränga den globala statistiken.

Å andra sidan säger Clifford, en byäldste som bor på en ö utanför Alaska, att han har sett förändringarna med egna ögon. Folket i hans by brukar färdas över isen till fastlandet för att jaga älg och ren. Men temperaturhöjningar har gjort det omöjligt att leva på traditionellt vis. ”Strömmarna har förändrats, isförhållandena har förändrats och Tjuktjerhavet fryser inte till på samma sätt längre”, säger Clifford. Tidigare brukade havet frysa i slutet av oktober, men nu fryser det inte förrän sent i december.

Uppvärmningen har också märkts i Nordvästpassagen, som 2007 låg helt öppen för första gången i historien. ”Det vi har sett i år stämmer in på profilen med längre smältperioder”, sade en framträdande forskare vid National Snow and Ice Data Center i USA.

Växthuseffekten – nödvändig för livet

Något som sägs bidra till sådana förändringar är en ökning av växthuseffekten, ett naturligt fenomen som är nödvändigt för livet  på jorden. När energi från solen når jorden absorberas ungefär 70 procent och värmer upp luft, land och hav. Om det inte hade fungerat så skulle medeltemperaturen på jordytan ha varit ca –18 grader. Så småningom återvänder den absorberade värmen ut i rymden som infraröd strålning, och jorden blir därför inte överhettad. Men när atmosfärens sammansättning ändras på grund av föroreningar kan mindre värme lämna jorden. Detta kan få temperaturen på jorden att stiga.

Några av de gaser som bidrar till växthuseffekten är koldioxid, dikväveoxid, metan och även vattenånga. Sedan den industriella revolutionen och användningen av fossila bränslen, som kol och olja, tog fart för 250 år sedan har växthusgaserna ökat markant i atmosfären. En annan faktor som tycks påverka växthuseffekten är att vi nu har mer boskapsdjur, och de avger metan och dikväveoxid vid matsmältningen. En del forskare framhåller ytterligare orsaker till uppvärmningen som man menar ligger längre tillbaka i tiden, innan människan kunde påverka klimatet.

Bara en naturlig variation?

De som ifrågasätter att människan står bakom uppvärmningen talar om stora variationer i jordens temperatur tidigare i historien. De nämner de så kallade istiderna, då jorden sägs ha varit mycket kallare än nu. Till stöd för att det har förekommit värmeperioder nämner de sådant som tyder på att kalla områden som Grönland en gång har haft en växtlighet som förutsätter ett varmare klimat. Naturligtvis medger forskare att osäkerheten om klimatet ökar ju längre tillbaka i tiden man kommer.

Vad kan ha fått temperaturen att skifta innan människan fanns med i bilden? Några möjliga orsaker är solfläckar och soleruptioner, eftersom de hänger samman med den totala mängd energi som solen avger. Dessutom  sker cykliska variationer i jordens omloppsbana runt solen. Cyklerna kan vara flera tusen år långa och påverkar jordens avstånd till solen. Andra faktorer som påverkar klimatet är vulkaniska partiklar i atmosfären och förändringar av havsströmmarna.

Klimatmodeller

Om jorden blir varmare – oavsett vilka orsakerna är – hur kommer det då att påverka oss och miljön? Det är svårt att göra några exakta förutsägelser. Men med hjälp av superdatorer kan forskarna skapa simuleringar av klimatsystemet. Modellerna de använder baseras på fysiska lagar, klimatdata och naturfenomen som påverkar klimatet.

I simuleringsprogram kan forskare experimentera med klimatet och se vilka följderna blir. De kan till exempel ”ändra” energimängden från solen för att se hur detta påverkar temperaturen vid polarisarna, i luften och i havet och hur det påverkar avdunstningshastigheten, atmosfärtrycket, molnbildningen, vindförhållandena och nederbördsmönstren. De kan ”skapa” vulkanutbrott och se vilken effekt vulkaniska partiklar får på vädret. Och de kan undersöka vad effekterna blir av befolkningstillväxt, avskogning, markanvändning, förändrade utsläpp av växthusgaser och så vidare. Forskarna hoppas med tiden kunna göra alltmer exakta och pålitliga klimatmodeller.

Hur exakta är de modeller man har i dag? Det beror naturligtvis på hur mycket och hur exakta uppgifter man matar in i datorerna. Klimatprognoserna varierar därför från tämligen beskedliga till katastrofartade. Men, som det sägs i tidskriften Science, ”det [naturliga] klimatsystemet kan också bjuda på överraskningar”. Och en del överraskningar har vi redan sett, som den ovanligt snabba avsmältningen i Arktis som har förvånat många klimatforskare. Ändå räcker det med att beslutsfattare får en ungefärlig uppfattning om konsekvenserna av det som görs eller inte görs nu för att de skall kunna fatta beslut som minskar problemen i framtiden.

Med tanke på detta undersökte FN:s klimatpanel sex olika datorsimulerade scenarier, bland annat scenarier där utsläppen av växthusgaser ökade kraftigt, låg kvar på en oförändrad nivå eller minskade kraftigt. Alla gav varierande resultat som påvisade olika effekter på miljön och klimatet, och utifrån de här resultaten rekommenderar analytiker ett antal åtgärder. Bland annat föreslår de lagstadgade begränsningar för utsläpp från förbränning av fossila bränslen, straff för den som bryter mot miljölagar samt mer kärnkraft och ny, miljövänlig teknik.

Är modellerna tillförlitliga?

De metoder som används i dag för att förutsäga klimatet gör att vi ”förenklar klimatprocesser som vi vet väldigt lite om” samtidigt som vi ”ignorerar andra”, säger kritiker.  De framhåller också att prognoserna inte stämmer överens. En forskare som deltog i IPCC:s diskussioner sade: ”En del av oss är så ödmjuka inför uppgiften att mäta och förstå det oerhört komplexa klimatsystemet att vi tvivlar på att vi har förmågan att förstå vad som händer och varför.” *

En del invänder naturligtvis och menar att man sätter framtiden på spel om man har en osäkerhetsfaktor som ursäkt för att inte göra någonting. ”Hur skall vi förklara det för våra barn?” säger de. Oavsett om klimatmodellerna är korrekta eller inte, kan vi vara säkra på att jorden är illa ute. Den livsuppehållande miljön förstörs genom föroreningar, avskogning, urbanisering och utrotning av arter, för att bara nämna några exempel som ingen på allvar kan förneka.

Kan vi då vänta oss att mänskligheten skall göra en helomvändning för att rädda jorden och livet på den? Om det är mänsklig påverkan som orsakar den globala uppvärmningen kanske vi bara har några år, inte århundraden, på oss att göra de nödvändiga förändringarna. Det skulle allra minst krävas att man snabbt tar itu med det som ligger till grund för problemen: girighet, egenintresse, okunnighet, inkompetenta styresmän och likgiltighet. Är det troligt att man kommer att göra det, eller är det bara ett önsketänkande? Är vi i så fall utan hopp? Den frågan behandlas i nästa artikel.

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidan 5]

HUR MÄTER MAN JORDENS TEMPERATUR?

För att förstå hur svårt det är att mäta jordens temperatur kan vi föreställa oss att vi vill mäta temperaturen i ett enda stort rum. Var skall man placera termometern? Värme stiger uppåt, så luften vid taket är förmodligen varmare än luften längre ner. Resultatet påverkas också om termometern är nära ett fönster, i direkt solljus eller i skuggan. Färger kan också spela in, eftersom mörka ytor absorberar mer värme än ljusa ytor.

Det skulle alltså inte räcka med att göra en enda mätning. Man skulle behöva mäta temperaturen på flera olika ställen och sedan räkna ut ett medelvärde. Mätningarna skulle också skilja sig åt mellan olika dagar och årstider. Så för att få fram ett korrekt medelvärde skulle man behöva göra många mätningar under en längre period. Tänk dig då hur komplicerat det är att få fram medeltemperaturen på jordytan, i atmosfären och i oceanerna! Men sådan statistik är nödvändig för att man skall kunna göra en korrekt bedömning av klimatförändringarna.

[Bildkälla]

NASA photo

[Ruta på sidan 6]

ÄR KÄRNKRAFT LÖSNINGEN?

Energiförbrukningen blir ständigt högre världen över. Eftersom förbränning av olja och kol producerar växthusgaser har man på sina håll börjat överväga kärnkraft som ett renare alternativ. Men kärnkraft är inte heller utan problem.

I International Herald Tribune uppges det att i Frankrike, som är ett av världens mest kärnkraftsberoende länder, behöver man omkring 19 miljarder kubikmeter vatten varje år för att kyla kärnreaktorer. Under värmeböljan 2003 steg vattentemperaturen i floderna och närmade sig miljöfarliga nivåer. Orsaken var det varmvatten som regelbundet släpps ut från Frankrikes kärnreaktorer, och man fick därför stoppa driften vid flera kärnkraftverk. Den här situationen väntas bli värre om de globala temperaturerna ökar.

”Vi måste lösa problemet med klimatförändringarna om vi skall kunna använda kärnkraft”, säger David Lochbaum, kärnkraftsexpert från Union of Concerned Scientists.

[Ruta/Karta på sidan 7]

VÄDERRELATERADE KATASTROFER 2007

Under 2007 inträffade ett rekordstort antal väderrelaterade katastrofer som gjorde att FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp (UNOCHA) vädjade om akut bistånd i 14 olika fall. Detta var 4 fler än den tidigare högsta siffran från 2005. Några av de katastrofer som inträffade 2007 nämns här nedan. Givetvis bör man komma ihåg att enstaka händelser inte behöver vara tecken på en långsiktig trend.

▪ Storbritannien: Mer än 350 000 människor drabbades av den värsta översvämningen på över 60 år. Sedan statistik började föras 1766 har perioden maj–juli aldrig varit så regnig i England och Wales som 2007.

▪ Västafrika: Översvämningar påverkade 800 000 människor i 14 länder.

▪ Lesotho: Höga temperaturer och torka förstörde grödorna. Omkring 553 000 kan bli beroende av livsmedelshjälp.

▪ Sudan: 150 000 människor blev utan tak över huvudet till följd av störtregn. Minst 500 000 fick nödhjälp.

▪ Madagaskar: Cykloner och störtregn gjorde att 33 000 människor fick fly och 260 000 förlorade sina grödor.

▪ Nordkorea: Uppskattningsvis 960 000 människor blev hårt drabbade av översvämningar och jordskred.

▪ Bangladesh: Översvämningar drabbade 8,5 miljoner människor och dödade över 3 000 människor och 1,25 miljoner boskapsdjur. Nästan 1,5 miljoner hus skadades eller förstördes.

▪ Indien: Översvämningar drabbade 30 miljoner människor.

▪ Pakistan: En cyklon i kombination med skyfall tvingade 377 000 människor att lämna sina hem, och flera hundra dog.

▪ Bolivia: Mer än 350 000 människor drabbades av översvämningar, och 25 000 fick lämna sina hem.

▪ Mexiko: Åtminstone 500 000 människor blev hemlösa till följd av lokala översvämningar, och drygt en miljon människor blev på något sätt drabbade.

▪ Dominikanska republiken: Ihållande skyfall orsakade översvämningar och jordskred. Omkring 65 000 fick lämna sina hem.

▪ USA: Till följd av bränder i den torra, södra delen av Kalifornien blev 500 000 tvungna att lämna sina hem.

[Bildkälla]

Based on NASA/​Visible Earth imagery