Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

En bok du kan lita på – Del 2

Assyrien och Bibelns historia

En bok du kan lita på – Del 2

Det här är den andra artikeln i en serie på sju som behandlar de sju världsväldena i Bibelns historia. Syftet med serien är att visa att Bibeln är tillförlitlig och inspirerad av Gud och att den innehåller ett hoppfullt budskap om att det ska bli ett slut på det lidande som orsakats av människors grymhet och makt över varandra.

BLOTTA omnämnandet av Assyrien gav säkert folken i forntidens Mellanöstern kalla kårar. När profeten Jona i Bibeln fick i uppdrag av Gud att kungöra ett domsbudskap i den assyriska huvudstaden Nineve flydde han i motsatt riktning! (Jona 1:1–3) Kanske gjorde han det på grund av assyriernas skräckinjagande rykte.

Tillförlitlig historia

Den bibliske profeten Nahum beskrev Nineve som ”lejonens läger” och som ”blodsutgjutelsens stad”. Han tillade: ”Byte uteblir inte! Det hörs ljud av piska och ljud av rasslande hjul och galopperande häst och skumpande vagn. Ryttaren till häst och svärdets flamma och spjutets blixt och en mängd slagna och en väldig hög av lik; och det är ingen ände på döda kroppar. Man snavar över deras döda kroppar.” (Nahum 2:11; 3:1–3) Bekräftar profanhistorien Bibelns beskrivning av det forntida Assyrien?

Boken Light From the Ancient Past kallar Assyrien ”en skoningslös krigsmaskin vars utstuderade grymheter injagade skräck hos dess fiender”. Så här skröt Assurnasirpal II, en assyrisk kung, om hur han behandlade sina motståndare:

Stenrelief som visar hur fångar flås levande.

”Jag reste en hög framför hans stadsport, och alla stormän som gjort uppror flådde jag, och jag täckte högen med deras hud; några lade jag in mitt i högen, andra spetsade jag på pålar uppe på högen, ... och jag skar lemmarna av ämbetsmännen, de kungliga ämbetsmän som gjort uppror. ... Många fångar bland dem brände jag upp i eld, och många tog jag till fånga levande.” När arkeologer gjorde utgrävningar i assyriska kungapalats upptäckte de att väggarna var utsmyckade med reliefer som skildrar den fasansfulla behandling som fångarna utsattes för.

År 740 f.v.t. intog assyrierna Samaria, huvudstaden i nordriket Israel, och förde folket i landsflykt. Åtta år senare invaderade Assyrien Juda. * (2 Kungaboken 18:13) Den assyriske kungen Sanherib krävde att Hiskia, kungen i Juda, skulle betala en tribut på 30 talenter guld och 300 talenter silver. Den bibliska redogörelsen visar att tributen betalades. Ändå krävde Sanherib att Judas huvudstad, Jerusalem, också skulle kapitulera villkorslöst för honom. (2 Kungaboken 18:9–17, 28–31)

Cylinder där Sanherib skryter över sin invasion av Juda.

I Nineve har arkeologer hittat en redogörelse i Sanheribs annaler över just de här händelserna. Enligt inskriften, som återfinns på en sexkantig lercylinder, skryter den assyriske kungen: ”Vad juden Hiskia beträffar, som inte hade underkastat sig mitt ok – 46 av hans starka städer, muromgärdade befästningar, och de otaliga småstäderna i deras omgivning belägrade jag och intog ... Honom själv [Hiskia] stängde jag in i Jerusalem, hans kungliga residens, som en fågel i bur.” Sanherib påstår sedan att Hiskia sände honom ”30 talenter guld, 800 talenter silver, ädelstenar ... (och) alla slags värdefulla skatter” och överdriver därigenom hur många silvertalenter han fick.

Men intressant nog hävdar inte Sanherib att han intog Jerusalem. Och han nämner ingenting om det förkrossande nederlag som hans armé led genom gudomligt ingripande. Enligt Bibeln dödade Guds ängel 185 000 assyriska soldater på en enda natt. (2 Kungaboken 19:35, 36) ”Men med tanke på den allmänt skrytsamma ton som präglar de assyriska kungarnas inskrifter är det knappast att förvänta att Sanherib skulle berätta om ett sådant nederlag”, säger professor Jack Finegan.

Tillförlitliga profetior

Omkring hundra år före det assyriska världsväldets fall tillkännagav profeten Jesaja att Jehova Gud skulle ställa de stolta erövrarna till svars för deras fräcka behandling av hans folk. ”Jag skall hålla räkenskap med Assyriens kung för frukten av hans hjärtas oförskämdhet och för hans högdragna ögons inbilskhet”, sade Jehova. (Jesaja 10:12) Dessutom förutsade profeten Nahum att Nineve skulle plundras, att dess portar skulle stå öppna för fiender och att dess vakter skulle fly. (Nahum 2:8, 9; 3:7, 13, 17, 19) Profeten Sefanja skrev i sin bibelbok att staden skulle bli ”en ödslig ödemark”. (Sefanja 2:13–15)

De här profetiorna uppfylldes år 632 f.v.t. Nineve föll då för Babylons och Mediens förenade styrkor, och det blev det försmädliga slutet för det assyriska väldet. En babylonisk krönika över händelsen säger att erövrarna ”förde bort det stora bytet från staden och templet” och förvandlade Nineve ”till en ruinhög”. Det enda som finns kvar av det forna Nineve i dag är några ruinkullar på Tigris östra strand, mitt emot den irakiska staden Mosul.

Slutet för Assyrien bidrog också till uppfyllelsen av en annan biblisk profetia. Tidigare, år 740 f.v.t., förde assyrierna tiostammarsriket Israel i landsflykt. Ungefär vid samma tid förutsade Jesaja att Jehova skulle ”krossa” assyriern, ”trampa ner honom” och föra tillbaka Israel till sitt hemland. Jesaja skrev: ”Kvarlevan av sitt folk som är kvar från Assyrien ... skall han [Gud] samla.” Det var precis vad som hände, ungefär två hundra år senare! (Jesaja 11:11, 12; 14:25)

Ett säkert löfte

Långt före Nineves fall, medan dess kungar fortfarande satte skräck i sina fiender, förutsade Jesaja att det skulle komma en helt annan slags härskare. Han skrev: ”Ett barn har fötts åt oss, en son har getts åt oss; och det furstliga herradömet skall vila på hans skuldra. Och hans namn skall vara ... Fredsfurste. På det furstliga herradömets utbredning och på freden skall det inte vara någon ände, över Davids tron och över hans kungarike, för att det skall bli fast grundat och för att det skall upprätthållas genom rättvisa och genom rättfärdighet, från nu och till oöverskådlig tid. Härarnas Jehovas nitälskan skall göra detta.” (Jesaja 9:6, 7)

Hela jorden kommer att omfattas av Fredsfurstens, Jesu Kristi, styre. Psalm 72:7, 8 säger: ”I hans dagar skall den rättfärdige blomstra, och fred i överflöd, tills månen inte mer är. Och han skall ha undersåtar från hav till hav och från Floden [Eufrat] till jordens ändar.”

Genom den här mäktige Fredsfursten kommer Jehova Gud att uppfylla löftet i Psalm 46:8, 9: ”Kom och skåda Jehovas gärningar, hur han låter händelser som väcker häpnad ske på jorden. Han får krigen att upphöra intill jordens yttersta ände. Bågen bryter han sönder och hugger spjutet i stycken, vagnarna bränner han upp i eld.”

Som en försmak på uppfyllelsen av den här profetian deltar Jehovas vittnen i ett bibliskt undervisningsprogram som lär människor att leva i fred, precis som Jesus gjorde. Det är Gud, inte människor, som kommer att uppfylla profetian i Jesaja 2:4: ”De skall smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Nation skall inte lyfta svärd mot nation, och de skall inte mer lära sig att föra krig.” I kontrast till detta lägger världen och dess ledare i dag ut tusentals miljarder kronor på krigföring varje år!

Historiska fakta och exakta profetior gör Bibeln unik och visar att den verkligen är en bok som sanningssökare kan lita på. I nästa artikel i den här serien ska vi se närmare på det forntida Babylon, huvudstaden i det tredje världsväldet i Bibelns historia.

^ § 9 Tolvstammarsriket Israel delades upp efter kung Salomos regering. Juda och Benjamin bildade det södra riket och de övriga tio stammarna det norra. Jerusalem var huvudstad i det södra riket, och Samaria var huvudstad i det norra.