Bibeln – en bok med tillförlitliga profetior – Del 1

”Jag skall göra dig till en stor nation”

I den här artikelserien på åtta delar ska vi se på en mycket speciell sida av Bibeln – dess profetior, eller förutsägelser. Artiklarna hjälper dig att få svar på frågor som: Är Bibelns profetior bara hopskrivna av smarta människor? Eller finns det något som visar att de kommer från Gud? Vi vill uppmuntra dig att undersöka fakta.

MISSTRO och skepticism – det är ord som kännetecknar vår tid och som kan beskriva mångas inställning till Bibeln. Sorgligt nog är det många som aldrig har tagit sig tid att undersöka Bibeln ordentligt. De grundar sina uppfattningar på vad andra säger. Vi hoppas att du inte hör till den kategorin och vill därför inbjuda dig att följa med på en resa genom historien som kan sprida ljus över frågan om vi kan lita på Bibeln.

Vår resa börjar med en man som fortfarande aktas högt av kristna, judar och muslimer. Han var hebré och levde från 2018 till 1843 f.v.t. * Hans namn var Abraham. *

Abraham var centralgestalten i några av de första profetiorna i Bibeln – profetior som även gäller oss i vår tid. (Se rutan  ”En välsignelse för ’alla jordens nationer’”.) I Första Moseboken i Bibeln förutsades bland annat följande: 1) Abrahams avkomlingar skulle bli en mäktig nation. 2) Innan dess skulle de bli slavar i ett främmande land. 3) De skulle sedan befrias och ta landet Kanaan i besittning. Vi ska nu undersöka de här profetiorna mer i detalj.

Tre framträdande profetior

Profetia 1: ”Jag skall göra dig [Abraham] till en stor nation.” (1 Moseboken 12:2)

Uppfyllelse: Abrahams avkomlingar genom Isak och Jakob (som också kallades Israel) blev den forntida nationen Israel – en självständig stat med egna kungar.

Vad historien visar:

● Bibeln ger oss en hel del upplysningar om Abrahams släktträd, däribland om hans avkomlingar genom Isak, Jakob och Jakobs 12 söner. De många kungar som härskade i Israel och Juda kom också från den släkten.  Sjutton av dessa omnämns i oberoende, icke-bibliska källor, som bekräftar Bibelns skildring av hur Abrahams avkomlingar genom Isak och Jakob blev en nation. *

Profetia 2: ”Din [Abrahams] avkomma skall bli bofasta främlingar i ett land som inte är deras, och de skall tjäna dem ... Men i den fjärde generationen skall de återvända hit.” (1 Moseboken 15:13, 16)

Uppfyllelse: En hungersnöd i Kanaan fick till följd att fyra generationer av Abrahams avkomlingar bodde i Egypten, först som ”bofasta främlingar” men senare som slavar som tvingades göra tegel av lera och halm. Vi kan nämna Abrahams sonsonsson Levis släktlinje som exempel. Levi flyttade till Egypten tillsammans med sin åldrige far. De fyra generationerna utgörs i det här fallet av 1) Levi, 2) hans son Kehat, 3) hans sonson Amram och 4) hans sonsonsson Mose. (2 Moseboken 6:16, 18, 20) År 1513 f.v.t. ledde Mose israeliterna ut ur Egypten. (Se  tidslinjen nedan och rutan  ”Exakta tidsangivelser”.)

Vad historien visar:

● Enligt James K. Hoffmeier, professor i Gamla testamentet och i Främre Orientens arkeologi, visar både egyptiska skrifter och arkeologiska vittnesbörd att semiter (den folkgrupp som de forntida hebréerna tillhörde) fick komma till Egypten med sina boskapshjordar i tider av hungersnöd. Men blev israeliterna slavar som tvingades göra tegel?

● Även om israeliterna inte nämns uttryckligen i egyptiska källor, bekräftar egyptiska  gravmålningar och skrifter att utlänningar användes till att tillverka tegel av lera och halm. Det finns också uppgifter om att slavdrivare förde förteckningar över produktionskvoterna, vilket stämmer överens med Bibeln. (2 Moseboken 5:14, 19) Som Hoffmeier säger: ”Egyptiska källor bekräftar att man satte utlänningar till tvångsarbete ... vid den tid då israeliterna förtrycktes. Sammanfattningsvis tycks uppgifterna om de forntida hebréernas ankomst till Egypten ... under hungersnöd och deras efterföljande slaveri vara autentiska.”

Profetia 3: ”Jag skall ge ... din avkomma ... hela Kanaans land.” (1 Moseboken 17:8)

Uppfyllelse: Mose förde ut israeliterna ur Egypten, och Josua, Nuns son, förde in dem i Kanaans land 1473 f.v.t.

 Vad historien visar:

● Även om arkeologer inte är helt överens om tidpunkten ”kan man konstatera att israeliterna drog in i Kanaan och bosatte sig där”, skriver K. A. Kitchen, professor emeritus i egyptologi.

● Bibeln säger att Josua brände ner den kanaaneiska staden Hasor. (Josua 11:10, 11) I ruinerna efter den här staden har arkeologer grävt fram tre totalförstörda kanaaneiska tempel. Man har också konstaterat att staden brändes ner på 1400-talet f.v.t. De här uppgifterna stämmer överens med Bibelns skildring.

● En annan kanaaneisk stad av intresse är Gibeon, som låg en knapp mil från Jerusalem. Arkeologer identifierade staden när de upptäckte omkring 30 krukhandtag som hade inskrifter med stadens namn. Till skillnad från invånarna i Hasor slöt de forntida gibeoniterna fred med Josua. Han i sin tur gjorde dem till ”vattenhämtare”. (Josua 9:3–7, 23, fotnoten) Varför fick de den uppgiften? Andra Samuelsboken 2:13 och Jeremia 41:12 visar att det fanns gott om vatten i Gibeon. I en bibelöversättning ges följande kommentar: ”Det som är mest utmärkande för Gibeon är faktiskt dess rika tillgång på vatten: en stor källa och sju mindre.” (Archaeological Study Bible, New International Version)

● Bokstavligt talat dussintals personer i Bibeln har bekräftats av oberoende källor. Som redan nämnts omfattar den här listan namnen på 17 kungar som härstammade från Abraham och som härskade i Israel eller Juda, däribland Ahab, Ahas, David, Hiskia, Manasse och Ussia. Förekomsten av kungliga dynastier talar alltså starkt för att en nation som kallades Israel både gick in i landet Kanaan och bosatte sig där.

● År 1896 hittade arkeologer den så kallade Merenptahstelen i Thebe i Egypten. På denna relief skryter farao Merenptah om sitt fälttåg i Kanaan omkring 1210 f.v.t. Den innehåller det första kända icke-bibliska omnämnandet av Israel, vilket ytterligare bekräftar nationens existens.

Fördelen med specifika detaljer

Som vi har sett innehåller Bibeln mängder av detaljer om människor, platser och händelser. De här detaljerna gör att vi kan jämföra det Bibeln säger med icke-bibliska källor och på så sätt bekräfta att bibliska profetior har uppfyllts. När det gäller Abraham och hans avkomlingar visar fakta att det Gud förutsade gick i uppfyllelse – Abrahams avkomlingar blev en nation, de blev slavar i Egypten och de bosatte sig längre fram i landet Kanaan. Det här för tankarna till det som bibelskribenten Petrus ödmjukt konstaterade: ”Aldrig har en profetia framförts av en människas vilja, utan människor talade ord från Gud, under det att de drevs av helig ande.” (2 Petrus 1:21)

Under århundradena efter israeliternas intåg i Kanaan skedde en dramatisk händelseutveckling som fick tragiska konsekvenser för nationen. Det här var också förutsagt i Bibeln, som vi ska se i nästa nummer.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 17]

 EN VÄLSIGNELSE FÖR ”ALLA JORDENS NATIONER”

Gud lovade att människor av alla nationer skulle välsigna sig genom Abrahams avkomma. (1 Moseboken 22:18) Det främsta skälet till att Gud gjorde Abrahams avkomlingar till en nation var att Messias skulle kunna framträda och ge sitt liv för hela mänskligheten. * Guds löfte till Abraham gäller därför även dig! I Johannes 3:16 står det: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte skall bli tillintetgjord utan ha evigt liv.”

[Fotnot]

[Ruta på sidan 17]

 EXAKTA TIDSANGIVELSER

I Första Kungaboken 6:1 kan vi se ett exempel på värdet av Bibelns noggranna tidsangivelser. Den här versen visar när kung Salomo började bygga templet i Jerusalem. Vi läser: ”Under det fyrahundraåttionde året [479 hela år] efter det att Israels söner hade dragit ut ur Egyptens land, under det fjärde året efter det att Salomo hade blivit kung över Israel, i månaden siv, som är den andra månaden, satte han i gång med att bygga huset åt Jehova.”

Enligt Bibelns kronologi inföll Salomos fjärde regeringsår 1034 f.v.t. Om man räknar 479 hela år bakåt, kommer man fram till att israeliterna drog ut ur Egypten 1513 f.v.t.

[Ruta på sidan 18]

ABRAHAM – EN HISTORISK PERSON

● På lertavlor som anses vara från 1700-talet f.v.t. omnämns flera städer med samma namn som Abrahams släktingar, däribland Peleg, Serug, Nahor, Tera och Haran. (1 Moseboken 11:17–32)

● I Första Moseboken 11:31 läser vi att Abraham och hans familj flyttade från ”kaldéernas Ur”. Ruinerna efter den här staden ligger i sydöstra Irak. Bibeln säger också att Abrahams far Tera dog i staden Haran, som förmodligen låg i våra dagars Turkiet, och att Abrahams fru Sara dog i Hebron, en av de äldsta städer i Mellanöstern som fortfarande är bebodda. (1 Moseboken 11:32; 23:2)

[Tabell/Bild på sidan 16, 17]

(För formaterad text, se publikationen)

 TIDSLINJE FÖR ABRAHAMS AVKOMLINGAR OCH ISRAELS UTTÅG

Four generations of Abraham’s descendants

Levi

Kehat

Amram

Mose

(f.v.t.)

1843 Abraham dör

1728 Jakob flyttar med sin familj till Egypten

1711 Jakob dör

1657 Josef dör

1593 Mose föds

1513 Mose för ut israeliterna ur Egypten

1473 Mose dör. Josua leder in israeliterna i Kanaans land

Domartiden

1117 Samuel smörjer Saul till Israels förste kung

1107 David föds

1070 David blir kung i Israel

1034 Salomo börjar bygga templet

[Bild på sidan 17]

Den här segerstelen från Tel Dan, med inskriften ”Davids hus”, är en av de källor som omnämner kungar som härstammade från Abraham och som styrde i Israel eller Juda.

[Källangivelse]

© Israel Museum, Jerusalem/The Bridgeman Art Library International.