Jehova överger inte sina lojala

”Jehova ... överger inte sina lojala. Till oöverskådlig tid skall de bevaras.” (PS. 37:28)

1, 2. a) I samband med vilka händelser på 900-talet f.v.t. prövades lojaliteten hos Guds tjänare? b) I vilka tre situationer bevarade Jehova sina lojala?

DET är på 900-talet f.v.t., och Jehovas tjänare måste fatta ett beslut. Ett inbördeskrig har med knapp nöd undvikits genom att Israels otåliga stammar i norr fått viss självständighet. Deras nye kung, Jerobeam, ser snabbt till att befästa sin makt genom att införa en ny statsreligion. Han kräver fullständig lojalitet av sina undersåtar. Vad kommer Jehovas trogna tjänare att göra? Kommer de att förbli lojala mot den Gud de tillber? Tusentals av dem gör det, och Jehova vakar över dem därför att de bevarar sin ostrafflighet. (1 Kung. 12:1–33; 2 Krön. 11:13, 14)

² Också i våra dagar prövas lojaliteten hos Guds tjänare. I Bibeln får vi uppmaningen: ”Bevara er besinning, var på er vakt. Er motståndare, Djävulen, går omkring som ett rytande lejon och söker någon att sluka.” Kan vi framgångsrikt ”stå emot honom, fasta i tron”? (1 Petr. 5:8, 9) Vi skall undersöka några händelser som inträffade vid tiden för kung Jerobeams trontillträde år 997 f.v.t. och se vad vi kan lära oss av dem. Under den här kritiska perioden blev Jehovas trogna tjänare förtryckta. De utsattes också för påverkan från avfällingar och hade samtidigt svåra uppdrag att fullgöra. Inte i någon av de här situationerna övergav Jehova sina lojala, och det kommer han inte att göra i vår tid heller. (Ps. 37:28)

När de utsätts för förtryck

3. Varför var kung Davids styre inte förtryckande?

³ Låt oss först undersöka hur förhållandena var när Jerobeam blev kung. I Ordspråksboken 29:2 sägs det: ”När den ondskefulle härskar suckar folket.” Under kung Davids regering i det forntida Israel hade folket ingen orsak att sucka. David var inte fullkomlig, men han var lojal mot Gud och förtröstade på honom. Davids styre var inte förtryckande. Jehova ingick ett förbund med David och sade: ”Ditt hus och ditt kungadöme skall bestå till oöverskådlig tid inför dig, ja, din tron skall vara befäst till oöverskådlig tid.” (2 Sam. 7:16)

4. Vad var välsignelserna under Salomos styre beroende av?

⁴ Det styre som Davids son Salomo utövade var till en början så fridfullt och framgångsrikt att det med rätta kunde sägas förebilda Jesu Kristi tusenåriga styre. (Ps. 72:1, 17) Ingen av Israels 12 stammar på den tiden hade någon orsak att göra uppror. Men de välsignelser som Salomo och hans undersåtar fick var förbundna med vissa villkor. Jehova hade sagt till Salomo: ”Om du vandrar efter mina stadgar och handlar efter mina rättsliga beslut och håller alla mina bud genom att vandra efter dem, så skall jag låta det ord som jag talade till din far David förverkligas i förbindelse med dig, och jag skall ha min boning  mitt ibland Israels söner, och jag skall inte överge mitt folk Israel.” (1 Kung. 6:11–13)

5, 6. Vad blev följden av Salomos illojalitet mot Gud?

⁵ När Salomo hade blivit gammal blev han illojal mot Jehova och började ägna sig åt falsk gudsdyrkan. (1 Kung. 11:4–6) Salomo slutade undan för undan upp med att lyda Jehovas lagar och blev mer och mer förtryckande. Det gick så långt att folket efter hans död klagade hos hans son och efterträdare, Rehabeam, och begärde att få lättnad. (1 Kung. 12:4) Hur reagerade Jehova när Salomo blev illojal?

⁶ I Bibeln sägs det: ”Jehova blev förtörnad på Salomo, därför att hans hjärta hade vänt sig bort från ... Israels Gud, som två gånger hade visat sig för honom.” Jehova sade till Salomo: ”Eftersom ... du inte har hållit mitt förbund och mina stadgar, som jag har gett dig befallning om, skall jag helt visst slita kungadömet ifrån dig och ge det åt din tjänare.” (1 Kung. 11:9–11)

7. Hur sörjde Jehova för dem som var lojala mot honom, trots att Salomo blev förkastad?

⁷ Jehova sände sedan profeten Ahia för att smörja en som skulle befria folket från Salomos förtryckande styre. Denne befriare var Jerobeam, en duglig man som hade tjänat under Salomo. Jehova förblev lojal mot det förbund om ett kungarike som han hade ingått med David, men han godkände att de 12 stammarna delades upp i två grupper. Tio stammar skulle ges åt Jerobeam, och två skulle vara kvar i Davids släktlinje, som nu representerades av kung Rehabeam. (1 Kung. 11:29–37; 12:16, 17, 21) Jehova sade till Jerobeam: ”Om du lyder allt som jag befaller dig och vandrar på mina vägar och gör det som är rätt i mina ögon genom att hålla mina stadgar och mina bud, alldeles som min tjänare David gjorde, så skall jag visa mig vara med dig och bygga dig ett bestående hus, alldeles som jag har byggt ett åt David, och jag skall ge dig Israel.” (1 Kung. 11:38) Jehova handlade till förmån för sitt folk och ordnade så att de blev befriade från förtrycket.

8. Vilka prövningar får Guds folk utstå i våra dagar?

⁸ I våra dagar är det vanligt med förtryck och orättvisor. I Predikaren 8:9 sägs det: ”Människa har haft makt över människa till hennes skada.” Girig kommersialism och korrupt styre kan orsaka dåliga ekonomiska förhållanden. Myndighetspersoner och framträdande personer inom affärsvärlden och religionen är ofta dåliga exempel i fråga om moral. Precis som den rättfärdige Lot är därför Guds lojala i våra dagar ”svårt betryckta av lagtrotsarnas ohämmade tygellöshet”. (2 Petr. 2:7) Trots att vi fridsamt försöker leva enligt Guds normer, blir vi dessutom ofta måltavla för förföljelse från högmodiga styresmän. (2 Tim. 3:1–5, 12)

9. a) Vad har Jehova redan gjort för att befria sitt folk? b) Varför kan vi vara säkra på att Jesus alltid kommer att vara lojal mot Gud?

⁹ Men vi kan vara övertygade om följande grundläggande sanning: Jehova överger inte sina lojala! Tänk bara på vad han redan har gjort för att ersätta världens korrumperade styresmän. Guds messianska kungarike under Kristus Jesus har redan upprättats. Jesus Kristus har regerat i himlen i nästan hundra år. Snart skall han ge fullständig befrielse åt dem som fruktar Guds namn. (Läs Uppenbarelseboken 11:15–18.) Jesus har redan visat sig lojal mot Gud ända in i döden. Han kommer aldrig att göra sina undersåtar besvikna, som Salomo gjorde. (Hebr. 7:26; 1 Petr. 2:6)

10. a)  Hur kan vi visa att vi sätter stort värde på Guds kungarike? b) Vad kan vi vara övertygade om när vi utsätts för prövningar?

¹⁰ Guds kungarike är en verklig regering som skall göra slut på allt förtryck. Vår tro och lydnad tillhör Jehova Gud och hans kungarike. Med full förtröstan på detta kungarike säger vi nej till världens ogudaktighet och är nitiska i fråga om förträffliga gärningar. (Tit. 2:12–14) Vi strävar efter att bevara oss utan  fläck från världen. (2 Petr. 3:14) Vilka prövningar vi än utsätts för i den här tiden, kan vi vara övertygade om att Jehova kommer att skydda oss mot andlig skada. (Läs Psalm 97:10.) Och i Psalm 116:15 får vi denna försäkran: ”Dyrbar i Jehovas ögon är hans lojalas död.” Ja, Jehovas tillbedjare är så dyrbara för honom att han inte kommer att tillåta att hela skaran av dem dödas.

När de utsätts för avfällingars tankar och idéer

11. Hur blev Jerobeam illojal?

¹¹ Kung Jerobeams styre skulle ha kunnat medföra viss lättnad för Guds folk. Men i stället bidrog det han gjorde till att deras lojalitet mot Gud ytterligare sattes på prov. Han var inte nöjd med den ära och de privilegier han redan hade fått utan började söka efter sätt att stärka sin ställning. Han tänkte: ”Om detta folk fortsätter att gå upp för att frambära slaktoffer i Jehovas hus i Jerusalem, så kommer detta folks hjärta att vända tillbaka till deras herre Rehabeam, Judas kung; och de kommer att dräpa mig och vända tillbaka till Rehabeam, Judas kung.” Jerobeam införde därför en ny religion där två guldkalvar hade stor betydelse. ”Sedan ställde han upp den ena i Betel, och den andra satte han i Dan. Och detta blev en orsak till synd, och folket gick ända till Dan för att träda fram inför den ena av dem. Och han byggde ett offerhöjdernas hus och gjorde några av folket i allmänhet till präster, några som inte var av Levis söner.” Jerobeam införde till och med en egen ”högtid för Israels söner”, och han ”offrade på altaret för att frambära rökoffer”. (1 Kung. 12:26–33)

12. Vad gjorde de som var lojala mot Gud i det norra riket när Jerobeam införde kalvdyrkan i Israel?

¹² Vad skulle de som var lojala mot Gud i det norra riket göra nu? I likhet med sina trogna förfäder var de leviter som bodde i städer som hade getts åt dem i det norra rikets område snabba att handla. (2 Mos. 32:26–28; 4 Mos. 35:6–8; 5 Mos. 33:8, 9) De övergav sina arvslotter och flyttade med sina familjer söderut till Juda, där de kunde fortsätta att tillbe Jehova i lugn och ro. (2 Krön. 11:13, 14) Andra israeliter som tillfälligt hade bott i Juda valde att stanna kvar där för gott i stället för att flytta hem. (2 Krön. 10:17) Jehova såg till att vägen tillbaka till den sanna tillbedjan hölls öppen, så att andra i det norra riket längre fram skulle kunna överge kalvdyrkan och återvända till Juda. (2 Krön. 15:9–15)

13. Hur har påverkan från avfällingar varit en prövning för Guds folk i våra dagar?

 ¹³ I dag utgör avfällingar och deras tankar och idéer ett hot mot Guds folk. Somliga härskare har försökt upprätta en egen form av statsreligion och utövat påtryckningar för att deras undersåtar skall godta den. Kristenhetens prästerskap och andra förmätna makthavare har försökt göra anspråk på det andliga prästadömet för egen del. Men det är endast bland de sanna kristna som vi finner de verkligt smorda, som utgör ”ett kungligt prästerskap”. (1 Petr. 2:9; Upp. 14:1–5)

14. Hur bör vi ställa oss till avfälliga tankar?

¹⁴ Precis som de trogna leviterna på 900-talet f.v.t. låter sig Guds lojala tjänare i våra dagar inte bedras av avfälliga uppfattningar. De smorda och deras kristna medförbundna är noga med att snabbt förkasta och hålla sig borta från avfälliga tankar. (Läs Romarna 16:17.) Vi underordnar oss villigt regeringar och myndigheter i världsliga frågor, men vi håller oss neutrala i förhållande till världens konflikter och förblir lojala mot Guds kungarike. (Joh. 18:36; Rom. 13:1–8) Vi tror inte på dem som påstår sig tjäna Gud men samtidigt vanärar honom genom sitt uppförande. (Tit. 1:16)

15. Varför förtjänar ”den trogne och omdömesgille slaven” vår lojalitet?

¹⁵ Tänk också på att Jehova har gjort det möjligt för uppriktiga människor att bildligt talat gå ut ur den här onda världen och in i det andliga paradis som han har skapat. (2 Kor. 12:1–4) Med tacksamma hjärtan håller vi oss nära ”den trogne och omdömesgille slaven, som hans herre har satt över sitt tjänstefolk till att ge dem deras mat i rätt tid”. Kristus har satt den här slaven ”över alla sina tillhörigheter”. (Matt. 24:45–47) Om vi personligen inte helt och fullt förstår ett beslut som slavklassen fattat, har vi därför ingen anledning att förkasta det eller gå tillbaka till Satans värld. I stället kommer vår lojalitet att få oss att ödmjukt vänta på att Jehova skall reda ut saken.

När de fullgör de uppdrag de fått från Gud

16. Vilket uppdrag fick en profet från Juda?

¹⁶ Jehova fördömde Jerobeam för hans avfälliga handlingssätt. Han gav en profet från Juda i uppdrag att färdas norrut till Betel och frambära ett svidande domsbudskap till Jerobeam när denne stod vid sitt altare. Det var utan tvivel ett mycket svårt uppdrag. (1 Kung. 13:1–3)

17. Hur skyddade Jehova sin budbärare?

¹⁷ Jerobeam blev mycket vred när han hörde Jehovas förkastelsedom. Han sträckte ut sin hand mot Guds representant och ropade till männen i närheten: ”Grip honom!” Men omedelbart, innan någon hann ingripa, ”[förtorkade] handen som han hade sträckt ut mot honom ..., och han kunde inte dra den tillbaka till sig. Och altaret rämnade, så att fettaskan spilldes ut från altaret.” Jerobeam tvingades be profeten blidka Jehovas ansikte och be om att hans förtorkade hand skulle bli återställd. Profeten gjorde det, och kungens hand återställdes. På så sätt skyddade Jehova sin budbärare mot skada. (1 Kung. 13:4–6)

18. Hur bevarar Jehova oss när vi oförskräckt ägnar honom helig tjänst?

¹⁸ När vi lojalt tar del i arbetet med att predika om Guds kungarike och göra lärjungar  blir vi ibland ovänligt eller till och med fientligt bemötta. (Matt. 24:14; 28:19, 20) Men vi får inte låta vår iver för tjänsten dämpas därför att vi är rädda för att människor inte skall lyssna till oss. Precis som den icke namngivne profeten på Jerobeams tid har vi ”privilegiet att oförskräckt ägna ... [Jehova] helig tjänst med lojalitet”. * (Luk. 1:74, 75) Vi förväntar inte att Jehova skall ingripa mirakulöst i våra dagar, men han bevarar och styrker sina vittnen genom sin heliga ande och änglarna. (Läs Johannes 14:15–17; Uppenbarelseboken 14:6.) Gud kommer aldrig att överge dem som oförskräckt fortsätter att tala hans ord. (Fil. 1:14, 28)

Jehova bevarar sina lojala

19, 20. a) Varför kan vi vara övertygade om att Jehova aldrig kommer att överge oss? b) Vilka frågor kommer att behandlas i följande artikel?

¹⁹ Jehova är vår lojale Gud. (Upp. 15:4; 16:5) Han är ”lojal i alla sina gärningar”. (Ps. 145:17) I Bibeln försäkras vi: ”Han bevarar sina lojalas väg.” (Ords. 2:8) När de som är lojala mot Jehova utsätts för prövningar eller avfälliga tankar och idéer eller när de fullgör ett svårt uppdrag, kan de vara övertygade om att de får hans vägledning och stöd.

²⁰ Det var och en av oss nu behöver tänka på är: Vad kommer att hjälpa mig att förbli lojal mot Jehova, oavsett vilka prövningar eller frestelser som kan komma i min väg? Med andra ord, hur kan jag stärka min lojalitet mot Gud?

[Fotnot]

Hur skulle du svara?

• Hur har Jehova visat att han inte överger sina lojala när de utsätts för förtryck?

• Hur bör vi ställa oss till avfällingar och deras tankar och idéer?

• Hur bevarar Jehova sina lojala när de tar del i den kristna förkunnartjänsten?

[Frågor]

[Karta/Bild på sidan 5]

(För formaterad text, se publikationen)

DET NORRA RIKET (Rehabeam)

Dan

SIKEM

Betel

DET SÖDRA RIKET (Jerobeam)

JERUSALEM

[Bild]

Jehova övergav inte sina lojala när Jerobeam införde kalvdyrkan

[Bild på sidan 3]

De välsignelser som Salomo och hans undersåtar fick var förbundna med vissa villkor