Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Viktiga detaljer från breven till galaterna, efesierna, filipperna och kolosserna

Viktiga detaljer från breven till galaterna, efesierna, filipperna och kolosserna

Jehovas ord är levande

Viktiga detaljer från breven till galaterna, efesierna, filipperna och kolosserna

NÄR aposteln Paulus får höra att somliga kristna avvikit från den rena tillbedjan därför att de påverkats av judaister, skriver han ett kraftfullt brev ”till församlingarna i Galatien”. (Gal. 1:2) Brevet skrevs någon gång mellan åren 50 och 52 v.t. och innehåller direkta råd och kraftiga förmaningar.

När Paulus befinner sig i Rom som en ”Kristi Jesu fånge” omkring tio år senare, skriver han till församlingarna i Efesos, i Filippi och i Kolossai och ger dem nyttiga råd och kärleksfull uppmuntran. (Ef. 3:1) Vi i våra dagar kan ha stor nytta av att undersöka budskapet i breven till galaterna, efesierna, filipperna och kolosserna. (Hebr. 4:12)

”FÖRKLARAS RÄTTFÄRDIGA” – HUR?

(Gal. 1:1–6:18)

Eftersom judaister på ett listigt sätt försöker misskreditera Paulus, försvarar han sitt apostlaskap genom att berätta en del om sitt eget liv. (Gal. 1:11–2:14) Han bekämpar deras falska läror genom att framhålla att ”en människa inte förklaras rättfärdig på grund av laggärningar, utan bara genom tro på Kristus Jesus”. (Gal. 2:16)

Kristus ”köpte dem fria som var under lagen”, säger Paulus. Han gjorde dem fria så att de kunde uppnå kristen frihet. Paulus ger galaterna den kraftfulla uppmaningen: ”Stå därför fasta, och låt er inte sättas fast i ett slavok igen.” (Gal. 4:4, 5; 5:1)

Svar på bibliska frågor:

3:16–18, 28, 29 – Gäller det abrahamitiska förbundet fortfarande? Ja, det gör det. Lagförbundet var ett tillägg till Guds förbund med Abraham, inte en ersättning för det. Därför fortsatte det abrahamitiska förbundet att gälla efter det att lagförbundet hade upphävts. (Ef. 2:15) Löftena i det abrahamitiska förbundet fördes vidare till Abrahams sanna ”avkomma” – Kristus Jesus, den som i första hand utgör avkomman, och dem som ”tillhör Kristus”.

6:2 – Vad är ”Kristi lag”? Den lagen består av allt som Jesus lärde och befallde. Den inbegriper budet att vi skall ”älska varandra”. (Joh. 13:34)

6:8 – Hur ”sår” vi ”med tanke på anden”? Det gör vi genom att leva på ett sätt som gör att Guds ande kan verka fritt på oss. Att vi sår med tanke på anden inbegriper att vi helhjärtat ägnar oss åt sådant som främjar flödet av Guds ande.

Lärdomar för oss:

1:6–9. De äldste måste handla snabbt när det uppstår problem i församlingen. Genom att använda ett sunt resonemang tillsammans med Bibeln kan de vederlägga ett felaktigt resonemang.

2:20. Återlösningen är en personlig gåva till oss från Gud. Vi bör lära oss att betrakta den på det sättet. (Joh. 3:16)

5:7–9. Dåligt umgänge kan ”hindra ... [oss] från att fortsätta att lyda sanningen”. Vi är förståndiga om vi undviker sådant umgänge.

6:1, 2, 5. De som har ”andliga förutsättningar” kan hjälpa oss att bära en börda, till exempel att hantera en svår situation som vi har hamnat i därför att vi oavsiktligt begått ett felsteg. Men den andliga ansvarsbördan måste vi bära själva.

”ATT SAMMANFATTA ALLT IGEN I KRISTUS”

(Ef. 1:1–6:24)

I brevet till efesierna betonar Paulus temat kristen enhet och talar om ”en förvaltning vid de fastställda tidernas fullbordan” som skall ”sammanfatta allt igen i Kristus, det som är i himlarna och det som är på jorden”. Kristus har gett ”gåvor i form av människor” för att hjälpa alla att ”nå fram till enheten i tron”. (Ef. 1:10; 4:8, 13)

För att ära Gud och främja enheten bör de kristna ta på sig ”den nya personligheten” och ”underordna ... [sig] varandra i Kristi fruktan”. De måste också ”stå fasta mot Djävulens listiga anslag” genom att ta på sig den fullständiga andliga vapenrustningen. (Ef. 4:24; 5:21; 6:11)

Svar på bibliska frågor:

1:4–7 – Hur var de smorda kristna förutbestämda långt innan de föddes? De var förutbestämda som grupp, eller klass, inte som individer. Det skedde innan världen av syndiga, ofullkomliga människor blev till. Profetian i 1 Moseboken 3:15, som uttalades innan någon syndfull människa avlades, innefattar Guds avsikt att låta några av Kristi efterföljare regera tillsammans med Kristus i himlen. (Gal. 3:16, 29)

2:2 – Hur är världens ande lik luften, och hur utövar den myndighet? ”Världens ande” – en anda av oberoende och olydnad – finns överallt precis som luften vi andas. (1 Kor. 2:12) Dess myndighet, eller makt, ligger i att den är förledande, påträngande och obarmhärtig.

2:6 – Hur kan smorda kristna vara ”i de himmelska regionerna” medan de fortfarande är på jorden? Uttrycket ”himmelska regionerna” avser här inte deras utlovade himmelska arv. Det syftar på den upphöjda andliga ställning de intar som en följd av att de har blivit ”märkta med den utlovade heliga anden”. (Ef. 1:13, 14)

Lärdomar för oss:

4:8, 11–15. Jesus Kristus ”förde ... bort fångar”, dvs. förde bort människor från Satans myndighet så att de kunde tjäna som gåvor till att bygga upp den kristna församlingen. Vi kan ”genom kärlek växa upp i alla avseenden till ... Kristus” genom att vara lydiga mot dem som har ledningen bland oss, underordna oss dem och understödja anordningarna i församlingen. (Hebr. 13:7, 17)

5:22–24, 33. Förutom att en hustru skall underordna sig sin man bör hon också respektera honom. Det gör hon genom att visa en ”stilla och mild ande” och bemöda sig om att ära honom genom att tala gott om honom och göra allt hon kan för att de beslut han fattar skall leda till goda resultat. (1 Petr. 3:3, 4; Tit. 2:3–5)

5:25, 28, 29. Alldeles som en äkta man ser till att han själv får ”näring”, så skall han också dra försorg om sin hustru – fysiskt, känslomässigt och andligt. Han bör också ömt vårda sig om henne genom att tillbringa tid tillsammans med henne och visa henne tillgivenhet både i ord och i handling.

6:10–13. För att kunna stå emot de demoniska andemakterna måste vi helhjärtat lyda uppmaningen att ta på oss den andliga vapenrustningen från Gud.

”FORTSÄTT ATT VANDRA ORDNINGSFULLT”

(Fil. 1:1–4:23)

Paulus brev till filipperna andas kärlek. Han säger: ”Detta fortsätter jag att frambära bön om: att er kärlek än mer och mer må överflöda av exakt kunskap och full omdömesförmåga.” Och han hjälper dem att undvika självsäkerhetens snara när han förmanar dem: ”Fortsätt att med fruktan och bävan arbeta på er egen räddning.” (Fil. 1:9; 2:12)

Paulus uppmanar dem som är mogna att ”jaga fram emot målet efter segerpriset, Guds kallelse uppåt”. Han säger: ”Låt oss ..., i den mån som vi har gjort framsteg, fortsätta att vandra ordningsfullt i samma rutin.” (Fil. 3:14–16)

Svar på bibliska frågor:

1:23 och fotnoten – Av vilka ”två ting” var Paulus trängd, och vilket ”uppbrott” längtade han efter? På grund av de omständigheter Paulus befann sig i var han trängd av de två möjligheter som låg framför honom: liv eller död. (Fil. 1:21) Utan att nämna vad han skulle välja talar han om vad han längtade efter – ”uppbrottet och att vara hos Kristus”. (Fil. 3:20, 21; 1 Thess. 4:16) Detta ”uppbrott” under Kristi närvaro skulle innebära att Paulus fick ta emot den belöning som Jehova hade i beredskap åt honom. (Matt. 24:3)

2:12, 13 – På vilket sätt får Gud oss att ”vilja och verka”? Jehovas heliga ande kan verka i vårt hjärta och sinne och öka vår önskan att göra vårt allra bästa i hans tjänst. Vi är alltså inte utan hjälp när vi fortsätter att ”arbeta på ... [vår] egen räddning”.

Lärdomar för oss:

1:3–5. Trots att filipperna var fattiga i materiellt avseende är de ett fint exempel för oss i fråga om att visa givmildhet. (2 Kor. 8:1–6)

2:5–11. Av Jesu exempel ser vi att ödmjukhet inte är ett tecken på svaghet utan på moralisk styrka. Dessutom upphöjer Jehova ödmjuka människor. (Ords. 22:4)

3:13. ”Det som ligger bakom” oss kan till exempel vara en framgångsrik karriär, tryggheten i att tillhöra en välbärgad familj eller till och med allvarliga synder som vi har ångrat och ”tvättats rena” från. (1 Kor. 6:11) Vi bör glömma sådant, dvs. inte gå och tänka på det, utan ”sträcka” oss ”mot det som ligger framför” oss.

”ALLT FASTARE I TRON”

(Kol. 1:1–4:18)

I sitt brev till kolosserna tillbakavisar Paulus falska lärares felaktiga uppfattningar. Han säger att räddningen inte är beroende av att man uppfyller den mosaiska lagens krav, utan av att man ”förblir i tron”. Paulus uppmanar kolosserna: ”Fortsätt att vandra i gemenskap med honom [Kristus], i det att ni är rotade och blir uppbyggda i honom och blir allt fastare i tron.” Hur bör de påverkas av att de blir fastare i tron? (Kol. 1:23; 2:6, 7)

Paulus skriver: ”Förutom allt detta, klä er i kärleken, eftersom den är ett fullkomligt föreningsband. Och låt Kristi frid råda i era hjärtan.” Aposteln säger vidare: ”Vad ni än gör, arbeta på det av hela er själ, som för Jehova och inte för människor.” När det gäller människor utanför församlingen säger han: ”Fortsätt att vandra i vishet gentemot dem.” (Kol. 3:14, 15, 23; 4:5)

Svar på bibliska frågor:

2:8 – Vad är ”världens elementära ting” som Paulus varnade för? Det är elementen i Satans värld – de grundläggande ”ting” eller principer som Satans värld är uppbyggd på, det som vägleder eller driver den. (1 Joh. 2:16) Det innefattar den här världens filosofi, materialism och falska religioner.

4:16 – Varför finns brevet till laodikéerna inte med i Bibeln? Det kan bero på att brevet inte innehåller upplysningar som vi behöver i dag eller på att brevet upprepade tankar som behandlats i andra kanoniska brev.

Lärdomar för oss:

1:2, 20. Återlösningen, som Gud har sörjt för och som är ett uttryck för hans oförtjänta omtanke, kan rena vårt samvete från skuld och ge oss inre frid.

2:18, 23. En person som visar ”hycklad ödmjukhet” ger intryck av att vara ödmjuk för att imponera på andra, kanske genom att avstå från materiella saker eller genom att behandla kroppen ”skoningslöst”. Han är ”uppblåst ... till följd av sitt köttsliga sinnelag”.